Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2019Till toppen

Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2019


Sammanfattning

Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola visar sammanfattningsvis följande:

  • Andelen elever som börjar på ett nationellt program och tar examen inom tre år har ökat för femte året i rad. Jämför man samtliga fem årskullar som slutfört gymnasieskolan sedan den reformerades 2011 så har andelen som tar examen inom tre år ökat markant, från drygt 71 procent år 2014 till 76 procent år 2018. Men variationen mellan kommunerna är stor när det gäller andelen elever som fullföljer inom tre år.
  • Liksom tidigare är genomströmningen högre på högskoleförberedande program än yrkesprogram. Av eleverna som påbörjat ett yrkesprogram vid kommunala skolor år 2015 nådde 73 procent examen 2018. Motsvarande andel för högskoleförberedande program var 79 procent.
  • Genomströmningen bland elever som påbörjat sin utbildning på något av introduktionsprogrammen är bekymmersamt låg. Sett till samtliga skolor är det runt 15 procent av eleverna når examen inom fyra år, och på kommunala skolor är den ytterligare en procentenhet lägre. När man som kommun analyserar genomströmningen behöver hänsyn tas till vilka introduktionsprogram man anordnar och hur fördelningen av elever på dem ser ut.
  • Genomströmningen är generellt sett högre bland kvinnor än män, med undantag för fullföljandet inom tre år på yrkesprogram där det omvända förhållandet råder. Könsskillnaderna i genomströmningen har dock minskat sett över åren, förutom på just yrkesprogrammen.
  • På kommunnivå varierar den totala andelen elever i kommunala skolor med examen inom fyra år mellan 0 och 100 procent, där hälften av landets kommuner har ett värde som ligger mellan 61 och 75 procent (här ingår såväl nationella program som introduktionsprogram).
  • Rapporten beskriver också hur kommunernas resultat förhåller sig till ett förväntat värde givet deras elevsammansättning.
  • För första gången redovisar vi uppgifter om övergången till arbete och studier för elever som fått examen från den reformerade gymnasieskolan. Det handlar om elever som gick ut gymnasiet med examen 2014. Av dessa befann sig 74 procent i en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller i studier två år senare, det vill säga 2016. Det innebär att drygt en fjärdedel av ungdomarna antingen hade en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden, alternativt att det saknas uppgifter om arbete och studier för dem. Den sammanlagda andelen ungdomar som antingen har en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller studerar två år efter examen varierar mellan kommunerna inom ett spann från 51 till 90 procent.

Gymnasieresultaten behöver betraktas ur två olika perspektiv

Som kommun behöver man betrakta gymnasieskolans resultat ur två perspektiv. Dels ur ett anordnarperspektiv, vilket innebär att den huvudman som anordnar och ansvarar för utbildningen tittar på resultaten för eleverna som går där, oavsett var eleverna är hemmahörande. Detta perspektiv är en central utgångspunkt för de kommuner – och fristående skolor – som anordnar gymnasieutbildning. Men det finns också behov att betrakta resultaten utifrån ett hemkommunperspektiv, det vill säga för alla elever som är folkbokförda i kommunen. Detta perspektiv behövs i uppföljningen eftersom varje kommun har ett ansvar för sina ungdomars skolgång, oavsett om utbildningen sker i egen regi eller hos en annan huvudman.

Hösten 2017 gick 53 procent av alla gymnasieelever i sin hemkommuns egna gymnasieskola. Andelen varierar dock stort mellan kommunerna, från 0 procent för de som inte har egen gymnasieskola till drygt 90 procent. Ingen kommun har alltså samtliga sina folkbokförda elever i kommunens egna skolor, vilket gör det nödvändigt att även följa upp de elever som studerar i andra huvudmäns skolor.

I den här rapporten redovisar vi resultat på nationell nivå dels för samtliga elever, oavsett huvudman, dels för kommunala skolors elever. På kommunnivå har vi huvudfokus på de elever som gått i kommunala skolor[1], även om vi i delar av redovisningen också belyser hemkommunsperspektivet.

[1] Till kommunala skolor räknas också skolor belägna i kommunen med ett kommunalförbund som huvudman. 

Genomströmningen redovisas på både tre och fyra år

En av gymnasieskolans största utmaningar är att en förhållandevis stor andel av eleverna inte fullföljer sina studier med examen från ett nationellt program. En annan utmaning är att eleverna tar längre tid än de tänkta tre åren på sig att nå en sådan examen. Det beror på att många elever påbörjar sin utbildning på ett introduktionsprogram, byter program eller av andra anledningar behöver mer än tre år på sig att uppnå examen.

Mot den bakgrunden redovisar vi i den här rapporten genomströmningen, i bemärkelsen andelen elever som uppnått examen, på två olika sätt. Dels andelen elever som uppnått examen inom tre år efter att de påbörjat ett nationellt program, dels andelen elever som uppnått examen inom fyra år oavsett vilket program de börjat på. I det senare måttet ingår alltså samtliga elever, även de som påbörjat sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram. [2] Alla resultat som rör elevernas genomströmning utgår från den utbildning och den kommun där eleven påbörjade sin utbildning, det vill säga ingen hänsyn tas till byte av program eller skola.

[2] Uppgifter om genomströmning inom tre år för hela elevgruppen går att hämta i Kolada. 

Fortsatt ökning av andelen elever som tar examen inom tre år

Data från Skolverket visar att andelen elever som börjar på ett nationellt program och tar examen inom tre år ökar för femte året i rad. År 2018 var det totalt sett i landet 76 procent av eleverna på nationella program som slutförde gymnasiet med examen inom tre år, jämfört med 75 procent det föregående året. Jämför man samtliga fem årskullar som slutfört gymnasieskolan sedan den reformerades 2011 så har andelen som tar examen inom tre år ökat markant, från 71 procent år 2014 till 76 procent år 2018. Räknat i antal elever innebär det att cirka 4000 elever fler nådde examen inom tre år 2018 jämfört med 2014. Antalet elever som årligen påbörjar ett nationellt program har legat runt 86 000 elever mellan år 2011-2015.

Skolverket har gjort en fördjupad analys av vad som kan förklara den positiva utvecklingen. Myndigheten poängterar att det är svårt att peka ut en enskild orsak, men att en förklaring kan vara att färre elever byter program under sina gymnasiestudier. Något annat som kan påverka är att det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan har ökat från 221 för kullen som påbörjade gymnasiet 2011 till 232 för kullen som började 2015. Det kan vara en indikation på att eleverna har bättre förkunskaper med sig från grundskolan och därmed är bättre rustade att tillgodogöra sig vald gymnasieutbildning. [3]

[3] Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018, PM 2018-12-12, dnr 2018:1905

Fortsatt högre genomströmning på högskoleförberedande program än yrkesprogram

Gymnasieskolans nationella program är uppdelade i yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Som framgår av diagram 1 a och b är det förhållandevis stor skillnad mellan andelen elever som tar examen inom tre år från respektive programtyp.

Diagram 1a: Gymnasieelever med examen inom 3 år, samtliga skolor, andel (%)

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: Kolada

Diagram 1a och 1b beskriver utvecklingen mellan 2015 och 2018 av andelen elever som tagit examen efter att ha påbörjat studier på respektive programtyp tre år tidigare. I diagram 1a ingår samtliga elever oavsett om de påbörjat utbildningen vid kommunala eller fristående skolor.

Diagram 1b: Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%)

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: Kolada

Diagram 1a och 1b beskriver utvecklingen mellan 2015 och 2018 av andelen elever som tagit examen efter att ha påbörjat studier på respektive programtyp tre år tidigare. I diagram 1b ingår endast de elever som påbörjat sin utbildning vid en kommunal skola. Kvinnors och mäns resultat visas med mörkblå respektive ljusorange markör. Staplar som visar resultat för senaste läsåret är markerade med mörkare färgnyans.

Den totala andelen elever som når examen inom tre år ökar under samtliga de år som visas i diagram 1 a och b. Andelen som fullföljer inom tre år är dock genomgående cirka en procentenhet högre på kommunala skolor. För yrkesprogram vid kommunala skolor har andelen som tar examen inom tre år minskat marginellt 2018 jämfört med det föregående året. Det återstår att se de kommande åren om detta är en trend eller enbart en tillfällig minskning.

Liksom tidigare år slutför kvinnor ett högskoleförberedande program inom tre år i väsentligt högre utsträckning än män. Mönstret är detsamma både sett till samtliga skolor och kommunala skolor – det skiljer runt sex procentenheter mellan andelen kvinnor och män som tar examen inom tre år.

Vad gäller genomströmningen på yrkesprogrammen visar resultaten för 2018 ett förändrat mönster relativt tidigare år på så sätt att männens resultat är högre än kvinnors, såväl sett till samtliga skolor som för enbart kommunala skolor. Skillnaden uppgår till en procentenhet i samtliga skolor och två procentenheter i kommunala skolor. I jämförelse med 2017 har en ökad andel män nått examen inom tre år efter påbörjat yrkesprogram, medan motsvarande andel bland kvinnorna minskat.

Karta 1 a och b visar kommunvisa uppgifter om andelen elever som 2018 uppnått examen inom tre år på yrkesprogram (a) respektive högskoleförberedande program (b). Den gröna färgen representerar de 25 procent kommuner med högst andel, den gula färgen de 50 procent kommuner i mitten och de 25 procent kommuner med lägst andel är markerade med röd färg. Tänk på att färgsättningen visar en kommuns relativa resultat, det vill säga hur det förhåller sig till andra kommuners värde. Det handlar alltså inte om en recension av huruvida det faktiska utfallet i respektive kommun är godtagbart eller inte.

Karta 1a: Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, yrkesprogram, andel (%)

Källa: Kolada

Karta 1 a och b visar hur stor andel av eleverna som uppnått examen inom tre år efter att ha börjat på yrkesprogram (1 a), respektive högskoleförberedande program (1 b) med hjälp av färgsättningen som Öppna jämförelser tillämpar. Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda färg), de 50 procent kommuner i mitten (gul färg) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (grön färg). Värde saknas på grund av att kommunen antingen inte har en egen gymnasieskola eller för att antalet elever understiger 5 st. i 99 respektive 102 kommuner.

Karta 1b: Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, högskoleförberedande program, andel (%)

Källa: Kolada

Karta 1 a och b visar hur stor andel av eleverna som uppnått examen inom tre år efter att ha börjat på yrkesprogram (1 a), respektive högskoleförberedande program (1 b) med hjälp av färgsättningen som Öppna jämförelser tillämpar. Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda färg), de 50 procent kommuner i mitten (gul färg) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (grön färg). Värde saknas på grund av att kommunen antingen inte har en egen gymnasieskola eller för att antalet elever understiger 5 st. i 99 respektive 102 kommuner.

Skillnaden mellan lägsta och högsta resultat är större för yrkesprogram än för högskoleförberedande program, mellan 32 och 100 procent respektive 42 och 100 procent. Ser vi till resultaten bland den hälften av landets kommuner som befinner sig i mitten och är markerade med gul färg varierar resultaten mellan 67 och 80 procent på yrkesprogrammen, respektive mellan 72 och 84 procent på de högskoleförberedande programmen.

Fortsatt ökad genomströmning även inom fyra år

Gymnasieskolan är huvudsakligen utformad som en treårig utbildning. Samtidigt finns det elever som av olika skäl behöver fler år än så på sig för att fullfölja utbildningen. Detta gäller inte minst den grupp elever som påbörjar sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram i syfte att nå examen från nationellt program. Det är därför motiverat att även titta på hur stor andel av eleverna som tar examen inom fyra år efter att de påbörjat sin utbildning. I diagram 2 redovisas hur stor denna andel varit under de senaste fyra åren, fördelat på samtliga skolor och enbart kommunala skolor. Här ingår alla elever, oavsett vilken programtyp man börjat på.

Diagram 2: Gymnasieelever med examen inom 4 år, alla programtyper, andel (%)

Diagram 2: Gymnasieelever med examen inom 4 år, alla programtyper, andel (%)

Källa: Kolada

Diagram 2 visar hur andelen elever som tar examen inom fyra år har utvecklats åren 2015-2018. Det handlar om elever som påbörjat utbildningen åren 2011-2014 oavsett vilket program de då påbörjade. Här ingår alltså även elever som påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram. Diagrammet visar utvecklingen dels för samtliga skolor, det vill säga både kommunala och fristående, dels för endast kommunala skolor. Kvinnors och mäns resultat visas med mörkblå respektive ljusorange markör. Staplar som visar resultat för senaste läsåret är markerade med mörkare färgnyans.

Både sett till samtliga skolor och till enbart kommunala skolor har andelen elever som tar examen inom fyra år ökat med drygt två procentenheter från 2015 till 2018. Kvinnor tar examen i högre utsträckning än män när elever på alla programtyper är medräknade.

Andelen elever som tar examen inom fyra år är en procentenhet lägre på kommunala skolor jämfört med samtliga skolor. En förklaring till detta kan vara att det är vanligare att elever som påbörjar sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram gör så vid en kommunal skola, eftersom kommuner anordnar introduktionsprogram i större utsträckning än enskilda skolhuvudmän.

Låg genomströmning på introduktionsprogrammen en utmaning

Resultat fördelat på elevernas programtyp vid utbildningens början framgår av diagram 3 a och b.

Diagram 3a: Gymnasieelever med examen inom 4 år, samtliga skolor, per programtyp, andel (%)

Diagram 3a: Gymnasieelever med examen inom 4 år, samtliga skolor, per programtyp, andel (%)

Källa: Kolada

Diagram 3 a och b visar utvecklingen av andelen elever som tagit examen inom fyra år nedbrutet på programtyp. Diagram 3 a beskriver utvecklingen för samtliga skolor och diagram 3 b utvecklingen för endast kommunala skolor. Kvinnors resultat visas med mörkblå markör och mäns med ljusorange. Staplar som visar resultat för senaste läsåret är markerade med mörkare färgnyans.

Diagram 3b: Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, per programtyp, andel (%)

Diagram 3b: Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, per programtyp, andel (%)

Källa: Kolada

Diagram 3 a och b visar utvecklingen av andelen elever som tagit examen inom fyra år nedbrutet på programtyp. Diagram 3 a beskriver utvecklingen för samtliga skolor och diagram 3 b utvecklingen för endast kommunala skolor. Kvinnors resultat visas med mörkblå markör och mäns med ljusorange. Staplar som visar resultat för senaste läsåret är markerade med mörkare färgnyans.

Som nämnts är den generella trenden, både bland samtliga skolor och i kommunala skolor, att allt fler elever når examen inom fyra år. Samtidigt minskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors resultat mellan 2015 och 2018, med undantag för kommunala skolors yrkesprogram. Tydligast minskning i könsskillnader ser vi på de högskoleförberedande programmen, även om det fortfarande är här som könsskillnaderna är störst.

Både på yrkesprogram och högskoleförberedande program är andelen som tar examen inom fyra år något högre på kommunala skolor jämfört med samtliga skolor. Skillnaden är runt en procentenhet på båda programtyper.

Den fortsatt låga genomströmningen för elever som påbörjat sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram är bekymmersam. Den är ytterligare lägre på kommunala skolor än sett till samtliga skolor. I sammanhanget bör beaktas att den absoluta majoriteten av det totala antalet elever som går något av introduktionsprogrammen finns på kommunala skolor. Läsåret 2017/18 var denna andel 87 procent, eller nästan nio av tio elever, att jämföra med 71 procent på nationella program.

I analysen av resultaten för elever som påbörjat introduktionsprogram behöver också hänsyn tas till att förutsättningarna för att övergå från ett introduktionsprogram till ett nationellt program med examen som mål ser olika ut. De olika introduktionsprogrammen riktar sig till målgrupper som har olika långt till att nå behörighet för att gå över till ett nationellt program. Det är inte heller alla introduktionsprogram som nödvändigtvis syftar till en övergång till ett nationellt program, utan målet i en elevs individuella studieplan kan också vara en direktövergång till arbete. Detta innebär att när man som kommun analyserar resultaten på sina introduktionsprogram behöver man beakta vilka av dessa program kommunen anordnar och hur fördelningen av elever däremellan ser ut.

Att introduktionsprogrammen har olika målgrupper, syften och utformning innebär att det överhuvudtaget finns behov av att utveckla nya sätt att mäta resultaten där. SKL har för avsikt att föra diskussioner om mer relevanta resultatmått för introduktionsprogrammen med såväl kommunerna som Skolverket.

Resultat på kommunnivå: kommunala skolor

Diagram 4 visar resultat för 2018 för de kommuner som har egen gymnasieskola. Här ingår alla elever i kommunala skolor oavsett vilken typ av program man inledde sina studier på.

Diagram 4: Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, alla programtyper, andel (%)

Diagram 4: Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, alla programtyper, andel (%)

Källa: Kolada

I diagram 4 ingår resultat för 216 kommuner. Övriga kommuner saknar egen gymnasieskola eller har färre än fem elever. Varje stapel i diagrammet representerar värdet för de kommunala skolorna i en kommun, där det högsta värdet är 100 procent och det lägsta värdet är 0 procent.. Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet för kommunala skolor i landet (70,5 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar).

Totalt sett varierar andelen elever som nått examen inom fyra år mellan 0 och 100 procent. Fem kommuner har värdet 0, det vill säga inga elever som började gymnasiet 2014 har uppnått examen inom fyra år. Gemensamt för dessa kommuner är att de har få elever och enbart anordnar introduktionsprogram. Motsvarande resultat våren 2017 var tio kommuner.

De gulmarkerade kommunerna, som alltså motsvarar hälften av landets kommuner, har resultat som ligger inom ett spann om 14 procentenheter från 61 till 75 procent. I 82 av de kommuner som har kommunal gymnasieskola har resultaten förbättrats med mer än en procentenhet mellan 2017 och 2018.

Kommunernas resultat i relation till elevsammansättningen

Öppna jämförelser beskriver också resultat där hänsyn tas till kommunernas elevsammansättning, så kallade modellberäknade värden (läs mer om dessa under rubriken ”Om modellberäknade värden” i fliken ”Om statistiken”). Syftet med dessa mått är att ligga till grund för mer rättvisande jämförelser mellan kommuner som sinsemellan har olika förutsättningar.

I karta 2 illustreras resultat i form av avvikelsen mellan det faktiska och det modellberäknade värdet. En positiv avvikelse visar att genomströmningen är högre än förväntat givet elevsammansättningen i kommunens skolor, medan en negativ avvikelse visar motsatsen.

Karta 2: Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, alla programtyper, avvikelse från modellberäknat värde, %-enheter

Karta 2: Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, alla programtyper, avvikelse från modellberäknat värde, %-enheter

Källa: Kolada

Karta 2 visar relationen mellan kommunens faktiska andel elever i kommunala skolor med examen inom 4 år och det resultat som förväntas utifrån kommunens elevsammansättning i form av en avvikelse i procentenheter. Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röd färg), de 50 procent kommuner i mitten (gul färg) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (grön färg). Värde saknas på grund av att kommunen antingen inte har en egen gymnasieskola eller för att antalet elever understiger 30 st. i 91 kommuner.

När vi sätter kommunernas resultat i relation till deras elevsammansättning kan vi se en variation där den kommun som har störst negativ avvikelse har 18 procentenheter färre elever än förväntat med examen inom fyra år. I andra ändan har den kommun vars resultat i högst grad överstiger det modellberäknade värdet 22 procentenheter fler elever än förväntat med examen inom fyra år. De gulmarkerade kommunerna, alltså hälften av landets kommuner, har en avvikelse som ligger mellan 3 procentenheter färre och 6 procentenheter fler elever än förväntat som nått examen inom den aktuella tiden.

Resultat på kommunnivå: folkbokförda elever

I diagram 5 visas resultaten utifrån hemkommunsperspektivet, det vill säga med utgångspunkt i eleverna var folkbokförda vid utbildningens början, detta oavsett vilken huvudman de börjat hos och oavsett programtyp.

Diagram 5: Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, alla programtyper, andel (%)

Diagram 5: Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, alla programtyper, andel (%)

Källa: Kolada

I diagram 5 ingår resultat för samtliga kommuner. Varje stapel i diagrammet representerar det genomsnittliga resultatet för de folkbokförda eleverna i en kommun, där det högsta värdet är 86,8 procent och det lägsta värdet är 47,5 procent.. Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet för alla landets elever (71,5 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar). .

Den totala spridningen i resultat sett till elevernas folkbokföring är mellan 48 och 87 procent. Hälften av landets kommuner har ett resultat som ligger inom ett spann om 8 procentenheter, mellan 68 till 76 procent som uppnått examen inom fyra år.

Övergången till arbete och fortsatta studier

Redovisningen om etablering utgår från måttet etableringsstatus, som baseras på ungdomarnas huvudsakliga sysselsättning två år efter fullföljd gymnasieskola. Vad gäller övergången till arbete omfattar måttet tre olika grader av ställning på arbetsmarknaden. I Öppna jämförelser väljer vi att redovisa den högsta graden, etablerad ställning, vilket betyder att man har en årsarbetsinkomst över 191 800 kronor per år (2016) och att man inte har varit inskriven som arbetslös, fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under året. Med övergång till fortsatta studier avses antingen universitet och högskola eller andra studiemedelsberättigade studier.

Diagram 6 visar etablering på arbetsmarknaden respektive övergång till fortsatta studier två år efter examen. I denna statistik finns en eftersläpning på två år, vilket innebär att de senast tillgängliga uppgifterna rör ungdomarnas status år 2016. I staplarna avseende status 2014 och 2015 beskrivs sysselsättningen för elever som gick ut gymnasieskolan med slutbetyg 2012 respektive 2013. Detta är elever som gått gymnasieskolan innan den reformerades 2011. Stapeln avseende status 2016 beskriver i sin tur elever som tog examen 2014, vilket är den första elevkullen från den reformerade gymnasieskolan. Eftersom kraven på examen är högre ställda än den tidigare gymnasieskolans krav för att få slutbetyg krävs viss försiktighet vid jämförelser med tidigare årskullar.

Diagram 6: Ungdomars etableringsstatus två år efter gymnasieskolan, elever med slutbetyg 2012-2013 respektive examen 2014, andel (%)

Diagram 6: Ungdomars etableringsstatus två år efter gymnasieskolan, elever med slutbetyg 2012-2013 respektive examen 2014, andel (%)

Källa: Kolada

Diagrammet visar utvecklingen av andelen etablerade på arbetsmarknaden och studerande över tre år. Stapeln längst till vänster samt den i mitten avser elever som gick ut gymnasiet med slutbetyg 2012 respektive 2013, medan stapeln längst till höger avser elever som gick ut gymnasiet med examen 2014. Eftersom kraven på examen i den nuvarande gymnasieskolan är högre ställda än den tidigare gymnasieskolans krav för att få slutbetyg krävs viss försiktighet vid jämförelser mellan de olika årskullarna. Stapeln som visar resultat för senaste läsåret är markerad med mörkare färgnyans.

Den sammanlagda andelen ungdomar som antingen är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter examen är 74 procent. Andelen elever som studerar två år efter slutförd gymnasieskola är förhållandevis konstant för de tre åren som visas i diagram 6, strax över 30 procent. Däremot har andelen som är etablerade på arbetsmarknaden ökat påtagligt från 28 till 34 procent. Det hänger sannolikt samman med den högkonjunktur och stora efterfrågan på arbetskraft, inte minst yrkesutbildad sådan, som rått under de aktuella åren.

Det är viktigt att komma ihåg att de som i diagram 6 betecknas som etablerade på arbetsmarknad är de med den högsta graden av ställning på arbetsmarknaden, i enlighet med den definition som tidigare beskrivits. Därutöver finns det de som delvis etablerat sig på arbetsmarknaden, vilket kan handla om ungdomar som exempelvis varvar förvärvsarbete med perioder av arbetslöshet eller deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa andelar av ungdomar som har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden ingår inte i diagrammet. Det gör inte heller de ungdomar som det saknas uppgift om arbete och studier för. Detta är förklaringen till att staplarna i diagrammet endast sträcker sig upp till runt 70 procent. Av den aktuella årskullen är det alltså drygt en fjärdedel som antingen har en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden eller som det saknas uppgifter om arbete och studier för.

Olika mönster beroende på programtyp och kön

I diagram 7 visas en närmare bild av etableringsstatusen för de elever som nådde gymnasieexamen 2014, uppdelat på programtyp och kön.

Diagram 7: Ungdomars etableringsstatus två år efter gymnasieskolan, elever med examen 2014, per programtyp, andel (%)

Diagram 7: Ungdomars etableringsstatus två år efter gymnasieskolan, elever med examen 2014, per programtyp, andel (%)

Källa: Kolada

Diagrammet visar etableringsstatusen två år senare för elever som nådde gymnasieexamen 2014, uppdelat på programtyp och kön. Den sammanlagda höjden visar hur stor andel som antingen hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller befann sig i studier.

Det är framför allt elever med examen från yrkesprogram som står för ökningen av andelen etablerade på arbetsmarknaden. Av den första kullen elever som läst yrkesprogram efter att gymnasieskolan reformerades 2011 hade 54 procent av ungdomarna en etablerad ställning på arbetsmarknaden två år efter examen. Utöver en gynnsam arbetsmarknad kan det också vara så att kraven på gymnasieexamen i sig kan gjort dessa ungdomar mer rustade för arbetsmarknaden. Högst, 59 procent, är andelen i etablerad ställning bland män medan den är 47 procent bland kvinnor. Män som slutfört ett yrkesprogram var alltså i väsentligt högre grad etablerade på arbetsmarknaden än kvinnor som slutfört ett yrkesprogram. De senare har i högre grad gått vidare till eftergymnasiala studier.

Mönstret med en större andel kvinnor än män som studerar på högskola gäller också bland de ungdomar som nått examen från ett högskoleförberedande program, 48 respektive 43 procent. Även där har männen i högre grad än kvinnorna en etablerad ställning på arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis framkommer för de elever som tog examen 2014 ett mönster där studier på yrkesprogram i väsentligt högre grad lett till en etablerad ställning på arbetsmarknaden och högskoleförberedande program i högre grad lett till högskolestudier. Men samtidigt framkommer skillnader mellan könen. Det gäller också när vi ser till den andel som inte finns med i redovisningen av övergången till arbete och fortsatta studier, vilket är elever som antingen har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden eller som det helt och hållet saknas uppgift om arbete och studier för. I detta avseende sticker kvinnor som läst yrkesprogram ut, där mer än var tredje kvinna antingen hade en osäker eller svag ställning alternativt saknade uppgift om arbete och studier.[4]

[4] Detta framkommer av figur 7 genom den resterande andelen upp till 100 procent på stapeln som visar resultat bland kvinnor som läst yrkesprogram.

Graden av arbete och fortsatta studier varierar över landet

Diagram 8 redovisar den sammanlagda andelen ungdomar som har etablerat ställning på arbetsmarknaden eller studerar två år efter gymnasieskolan, utifrån deras hemkommun vid utbildningens slut, våren 2014.

Diagram 8: Ungdomar med examen från 2014 som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter gymnasieskolan (år 2016), hemkommun, andel (%)

Diagram 8: Ungdomar med examen från 2014 som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter gymnasieskolan (år 2016), hemkommun, andel (%)

Källa: Kolada

Diagrammet visar den sammanlagda andelen ungdomar i respektive kommun som antingen var etablerade på arbetsmarknaden eller studerande två år efter att ha tagit gymnasieexamen 2014. Uppgifterna utgår från var ungdomarna var folkbokförda när de gick ut gymnasiet, vilket innebär att samtliga kommuner finns med i diagrammet. Det högsta värdet är 90,5 procent och det lägsta värdet är 50,7 procent. Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet (73,9 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar).

Hälften av landets kommuner har ett resultat som ligger inom ett spann om 7 procentenheter, med mellan 70 och 77 procent ungdomar i etablerad ställning eller studier. Högsta uppnådda andel är 90 procent. I den kommun som har lägst andel var 51 procent av ungdomarna antingen i etablerad ställning eller studerande. Det innebär att nästan hälften av den kommunens unga antingen hade en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden eller saknade uppgift om arbete och studier.

Ungdomar som varken arbetar eller studerar

Öppna jämförelser omfattar också uppgifter om andelen folkbokförda ungdomar i ålderskategorin 17-24 år som varken arbetar eller studerar. Här görs till skillnad från vad vi just redovisat ingen skillnad på om ungdomarna nått gymnasieexamen eller inte. I genomsnitt är det omkring 9 procent av ungdomarna i den aktuella åldern som saknar uppgift om arbete och studier. Denna andel ligger hyfsat konstant över tid. Bland männen är det något vanligare att sakna uppgift än bland kvinnor, 9,4 respektive 8,6 procent. Andelen varierar från 5 till 22 procent mellan de enskilda kommunerna. I 136 kommuner saknas uppgifter om arbete och studier för var tionde ungdom eller mer.