Öppna Jämförelser - Grundskola 2019Till toppen

Öppna Jämförelser - Grundskola 2019


Sammanfattning

Årets Öppna jämförelser – Grundskola 2019 visar följande:

  • I år visar resultaten inte på någon större förändring jämfört med föregående år. 84 procent av eleverna i årskurs 9 var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram (kommunala och fristående skolor). Statistiken visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna och spannet mellan kommunen med lägst respektive högst resultat har ökat över tid.
  • Andelen pojkar som var behöriga ökade med 0,5 procentenheter till 83 procent. Bland flickorna minskade andelen behöriga med 0,9 procentenheter till 86 procent. Trots minskade skillnader uppnår pojkar fortfarande gymnasiebehörighet i lägre utsträckning än flickor.
  • Våren 2019 uppnådde 76 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen (kommunala och fristående skolor). Andelen flickor som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen var 78 procent och för pojkarna 73 procent.
  • Rapporten beskriver också hur kommunernas resultat i årskurs 9 förhåller sig till ett förväntat värde så kallade modellberäknat värde. Det tas fram för tre nyckeltal; meritvärde, behörighet till yrkesprogram och når kunskapskraven i alla ämnen.
  • Våren 2019 uppnådde 74 procent av sjätteklassarna godkända betyg i alla ämnen de läst (kommunala och fristående skolor). Vi kan se en försämring på tre procentenheter jämfört med 2018. Andelen flickor som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen var 78 procent och för pojkarna 70 procent. Försämringen är något större för pojkarna än för flickorna. På kommunnivå varierar resultatet mellan från 68 och 98 procent.
  • Till denna huvudrapport finns även kommunspecifika rapporter med ett urval av nyckeltal från Öppna jämförelser Grundskola för din kommun. Kommunspecifika rapporter finner du på www.statisticon.se

Resultat i årskurs 9 läsåret 2018/19: Behörighet till gymnasieskolan

Även om gymnasieskolan är en frivillig skolform påbörjar nästan alla elever i Sverige en gymnasieutbildning efter grundskolan.[1] För de elever som inte uppnått behörighet till nationella program finns introduktionsprogrammen.[2] I rapporten fokuserar vi på behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram. I Kolada finns uppgifter även för övriga behörigheter. Gymnasieskolans behörighetskrav är sedan 2011 olika för yrkes- och högskoleförberedande program. För studier på yrkesprogram ställs krav på godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik, engelska och minst fem andra ämnen, totalt minst åtta ämnen.

För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, totalt minst tolv ämnen. Beroende på vilket högskoleförberedande program det gäller, ställs specifika krav på vilka några av dessa ämnen ska vara.

Antal elever i årskurs 9 totalt, kommunala och fristående skolor, var läsåret 2018/2019 113 000, varav 91 000 i kommunala skolor och 22 000 i fristående skolor.

Det är viktigt att påpeka att de kommunvisa resultaten i flera fall baseras på ett mycket litet antal elever. Detta gör att vissa uppgifter är statistiskt osäkra och att variationerna i resultat mellan åren kan bli väldigt stora, eftersom en enskild elevs studieresultat kan ha stor påverkan på uppgifterna.

[1] De senaste åren 2011-2019, omkring 90 procent.

[2] Från och med läsåret 2019/20 finns fyra introduktionsprogram i gymnasieskolan då preparandutbildningen avvecklas och det uppdaterade programinriktade valet också kan inriktas mot högskoleförberedande program.

Diagram 1. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram,
kommunala och fristående skolor, andel (procent)

Diagram 1. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala och fristående skolor, andel (procent)

Källa: Kolada

Diagram 1 beskriver utvecklingen mellan 2011 och 2019 av andelen elever i riket som är behöriga till yrkesprogram. Flickor och pojkars resultat visas med orange respektive ljusgul markör. Samtliga elever ingår i gruppen för respektive år.

Nationell nivå: Elever i kommunala och fristående skolor

Diagram 1 ovan visar andelen elever som uppnått behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram de senaste nio läsåren. Vi kan se en svagt nedåtgående trend för hela perioden, 2011 till 2019, avseende behörighet till yrkesprogram.

Våren 2019 uppnådde 84 procent av samtliga elever behörighet till yrkesprogram, andelen behöriga är i princip oförändrad sedan året innan. Andelen pojkar som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram våren 2019 var 83 procent, en ökning med 0,5 procentenheter från föregående år. Bland flickorna minskade andelen behöriga med närmare 1 procentenhet till knappt 86 procent.

Andelen elever med behörighet till yrkesprogram är högre bland barn till högskoleutbildade föräldrar än bland barn vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Mönstret gäller oavsett om eleven är född i Sverige eller har invandrat före eller efter skolstart.[3]

[3] Av elever som invandrat till Sverige i årskurs 1-5 var drygt 66 procent behöriga, en minskning med 1 procentenhet från föregående år och för elever som invandrat senare var 29 procent behöriga, en ökning med närmare 1 procentenhet.

Diagram 2. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram,
kommunala skolor, andel (%)

Diagram 2. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

Källa: Kolada

I diagram 2 är antalet kommuner som utgör underlag 280. Varje stapel i diagrammet representerar värdet för de kommunala skolorna i en kommun, där det högsta värdet är 96 procent och det lägsta värdet är 59 procent. Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet för kommunala skolor i landet (82,5 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar).

Kommunnivå: Elever i kommunala skolor med behörighet till yrkesprogram

Beskrivningen av kommunernas resultat omfattar elever i kommunala skolor.[4] Behörigheten till yrkesprogram för dessa elever varierar från 59 till 96 procent. Diagram 2 ovan visar vi kommunernas resultat sorterade från lägsta till högsta värde. De 25 procent kommuner (71 kommuner) med högst resultat visas med grön färg och de 25 procent kommuner med lägst resultat visas med röd färg (69 kommuner). Resterande 50 procent kommuner visas med gul färg.

Jämfört med det nationella resultatet (kommunala och fristående skolor) för 2019 är genomsnittliga resultatet för kommunala skolors elever något lägre, 83 jämfört med drygt 84 procent.

I den fjärdedel kommuner med lägst andel elever med behörighet till yrkesprogram varierar resultaten mellan 59 och 77 procent. Motsvarande intervall i fjärdedelen med högst resultat ligger mellan 86 och 96 procent. Hälften av landets kommuner har följaktligen ett resultat som är inom spannet 77 och 86 procents behörighet. Som helhet har spridningen mellan den kommun med lägst respektive högst andel behöriga till yrkesprogram minskat något jämfört med 2018.

Av 280 kommuner har 103 kommuner (37 procent) en resultatförbättring om minst en procentenhet sedan 2018, medan 120 (43 procent) har en resultatförsämring i minst samma omfattning.[5] Dessa resultat behöver, som nämnts, ses i ljuset av förändringar i elevsammansättning jämfört med tidigare år till exempel om andelen elever med okänd bakgrund har ökat eller minskat. 

[4] För uppgifter som speglar resultat för fristående skolor hänvisas till Kolada.

[5] 10 kommuner har sekretessmarkering på grund av för få elever i gruppen. 

Kommunala skolors resultat i relation till elevsammansättningen

Med hjälp av modellberäknade värden synliggör vi kommunernas grundskoleresultat med hänsyn till att de har olika elevsammansättning. Kommunernas avvikelse mellan faktiska och modellberäknade värden för elever i kommunala skolor kan vara positiv, negativ eller enligt förväntat. En positiv avvikelse visar att andelen behöriga elever överstiger ett förväntat värde givet elevsammansättningen i kommunens skolor, medan en negativ avvikelse visar motsatsen.

Bland den fjärdedel kommuner som har störst positiv avvikelse, har mellan omkring 5 och 20 procentenheter fler elever än förväntat uppnått behörighet. Motsvarande andelar i den fjärdedel kommuner som presterat sämst i relation till sin elevsammansättning är istället mellan cirka 2 och 12 procentenheter lägre än förväntat. En slutsats av detta är att det är stor variation i landet.

Skillnader i resultat mellan flickor och pojkar

Att eleverna lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet är en viktig förutsättning för fortsatta studier och för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Systematiska skillnader mellan pojkars och flickors resultat bör därför uppmärksammas, läs gärna SKR:s rapport Se, förstå och förändra.

Ett sätt att beskriva skillnader i skolresultat mellan könen är att visa kvoten mellan flickors och pojkars resultat. Med en kvot som ligger runt 1 förekommer små eller inga skillnader mellan flickors och pojkars resultat. En kvot över 1 visar istället att det ena könet har bättre resultat än det andra, och ju längre från 1 desto större är skillnaden. En kvot mellan flickors och pojkars resultat om 1,02 visar exempelvis att flickornas resultat ligger två procent över pojkarnas, medan en kvot om 1,10 visar en skillnad på tio procent. Diagram 3 nedan visar könskvoter för åren 2011–2019.

Diagram 3. Könskvot (procent) för elever i årskurs 9 avseende behörighet till
gymnasieskolans yrkesprogram, kommunala skolor och samtliga skolor
(kommunala och fristående)

Diagram 3. Könskvot (procent) för elever i årskurs 9 avseende behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, kommunala skolor och samtliga skolor  (kommunala och fristående)

Källa: Kolada

En kvot mellan flickors och pojkars resultat om 1,10 visar exempelvis att flickornas resultat ligger tio procent över pojkarnas, medan en kvot om 1,06 visar en skillnad på sex procent.

För behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram har kvoten mellan flickors och pojkars resultat varierat mellan 1,03 våren 2011 och som mest 1,11 våren 2016 när både kommunala och fristående skolors elever ingår. Pojkar har som grupp sämre resultat än flickor, men könskvoten mellan flickor och pojkar har minskat från 1,05 år 2018 till 1,03. Även bland kommunala skolors elever har könskvoten mellan flickor och pojkar minskat, från 1,06 våren 2018 till 1,04.

Att kvoten fortsatt att minska, det vill säga att pojkars resultat förbättrats i relation till flickors är en positiv utveckling. I detta sammanhang bör dock hänsyn tas till att förbättringen kan hänga samman med stora förändringar i elevsammansättning. Till exempel visar statistiken att andelen nyanlända elever och elever med okänd bakgrund bland pojkarna har minskat våren 2019 jäm­fört med föregående år.[6] Diagram 3 visar tydligt att könskvoten var som högst åren 2016 och 2017 för att sedan succesivt minska för att våren 2019 befinna sig på samma nivå som år 2015.

Studeras enbart resultaten bland kommunala skolors elever återkommer det generella mönstret att pojkar fortsatt har sämre resultat än flickor i majoriteten av kommunerna. Det omvända förhållandet, att pojkars resultat överstiger flickors, förekommer i något fler än 50 kommuner. Vi noterar inget givet samband mellan dessa kommuner och deras storlek eller belägenhet. I omkring 35 kommuner är skillnaden mellan pojkars och flickors resultat högst två procent, det vill säga kvoten överstiger inte 1,02 för något av könen.

[6] Våren 2019 var det cirka 7 procent av pojkarna som var nyinvandrade eller hade okänd bakgrund. Motsvarande andel våren 2018 var 9 procent, våren 2017 12 procent och 13 procent våren 2016.

Resultat i årskurs 9: Kunskapskraven i alla ämnen

Statistiken avseende gymnasiebehörighet speglar en viktig del av grundskolans uppdrag, men omfattar inte alla ämnen i utbildningen. Därför beskriver vi också i vilken utsträckning eleverna uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Diagram 4. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla
ämnen, kommunala och fristående skolor, andel (procent)

Diagram 4. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala och fristående skolor, andel (procent)

Källa: Kolada

Diagram 4 beskriver utvecklingen mellan 2011 och 2019 av andelen elever i riket som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Flickor och pojkars resultat visas med orange respektive ljusgul markör.

Nationell nivå: Elever i kommunala och fristående skolor

Diagram 4 ovan visar för perioden 2011 till 2019 resultat vad gäller andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Även för detta nyckeltal kan vi notera en svagt nedåtgående trend för hela perioden.

Våren 2019 var andelen elever som fått godkända betyg i alla ämnen knappt 76 procent, andelen har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år. Det innebär att omkring var fjärde elev avslutade årskurs 9 utan godkänt betyg i ett, flera eller alla ämnen. Av dessa är det omkring 7 procent som saknar godkänt betyg i ett ämne.

Skillnad i resultat mellan flickor och pojkar har i genomsnitt legat på omkring 7 procentenheter, till flickornas fördel, under perioden 2011 till 2019. Andelen pojkar som fått godkända betyg i alla ämnen våren 2019 var närmare 73 procent. Bland flickorna var motsvarande andel omkring 78 procent.

Kommunnivå: Elever i kommunala skolor som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

I redovisningen av uppgifter på kommunnivå beskriver vi även här resultat bland elever i kommunala skolor. Diagram 5 visar resultaten med färgsättningen som markerar de 25 procent kommuner med högst resultat (73 kommuner, grön färg), respektive de 25 procent kommuner med lägst resultat (72 kommuner, röd färg). Resterande 50 procent kommuner visas med gul färg.

Precis som för behörigheten till yrkesprogram är den genomsnittliga andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen något lägre för kommunala skolor än för riket som helhet (där även fristående skolors elever ingår): omkring 73 procent jämfört med närmare 76 procent. Vi kan i diagram 5 se att spridningen mellan kommuners resultat är något större för andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen än vad den är för behörigheten till yrkesprogram.[7]

Diagram 5. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla
ämnen, kommunala skolor, andel (%)

Diagram 5. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%)

Källa: Kolada

I diagram 5 är antalet kommuner som utgör underlag 289. Varje stapel i diagrammet representerar värdet för de kommunala skolorna i en kommun, där det högsta värdet är 96 procent och det lägsta värdet är 45 procent. Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet för kommunala skolor i landet (73,4 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar).

I den fjärdedel kommuner som har lägst resultat varierar andelen mellan 45 och knappt 66 procent. Motsvarande variation i den fjärdedel kommuner som har högst resultat är mellan nästan 79 och 96 procent. Hälften av landets kommuner har följaktligen ett resultat som ligger mellan 66 och 78 procent.

Av 289 kommuner redovisar 131 (45 procent) en resultatförsämring om minst en procentenhet sedan 2018, medan omkring 119 kommuner (41 procent) istället har en resultatförbättring i minst samma omfattning.[8] I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att de kommunvisa resultaten i flera fall baseras på ett mycket litet antal elever. Nämnvärt är att resultatspridningen inom en kommun är desto större och att spridningen inom en och samma skola är större än så.

[7] Jämför med diagram 2.

[8] 1 kommun har sekretessmarkering på grund av för få elever i gruppen.

Kommunala skolors resultat i relation till elevsammansättningen

Vi tar fram modellberäknade värden även för detta nyckeltal. Bland den fjärdedel kommuner som har högst positiv avvikelse har mellan 5 och 30 procentenheter fler elever än förväntat fått godkända betyg i alla ämnen. I den fjärdedel kommuner med sämst resultat i relation till elevsammansättningen fick mellan 3 och 20 procentenheter färre elever än förväntat godkänt i alla ämnen.

Fler nyckeltal om slutbetygen i årskurs 9

I Kolada finns fler uppgifter om slutbetygen i årskurs 9, till exempel om enskilda ämnesbetyg, genomsnittligt meritvärde och om relationen mellan slutbetyg och resultat på nationella prov.

Elevernas genomsnittliga meritvärde 2019 (kommunala och fristående skolor) ligger i nivå med föregående års resultat, närmare 230 meritvärdespoäng.[9] Bland pojkarna ser vi en liten resultatförbättring om två meritvärdespoäng i relation till våren 2018, från 215 till 217. Bland flickor ser vi ett oförändrat meritvärde jämfört med våren 2018, 243 meritvärdespoäng.

[9] Avser genomsnittligt meritvärde för 17 ämnen.

Resultat i årskurs 6: Terminsbetyg

När eleverna lämnar årskurs 6 ska de ges betyg i alla ämnen som de läst under årskurs 6, med undantag för moderna språk. Alla elever läser däremot inte samma eller lika många ämnen, vilket gör att antalet betyg som eleverna får kan variera mellan kommuner och mellan skolor.[10] Detta leder till att jämförelser med sammanfattande mått på kommun- och skolenhetsnivå inte är helt rättvisande.

Våren 2019 var antalet elever som avslutat årskurs 6, kommunala och fristående skolor, 117 000, varav 97 000 i kommunala skolor och 20 000 i fristående skolor.

[10] Att omfattningen av terminsbetygen i årskurs 6 kan variera beror på att elever kan få blockvisa eller ämnesvisa betyg i natur- och samhällsorienterade ämnen, att vissa ämnen inte har varit schemalagda under läsåret och att elever läser svenska eller svenska som andraspråk.

Tabell 1: Elevers terminsbetyg i årskurs 6, samtliga skolor (kommunala och
fristående), andel (%)

Tabell 1: Elevers terminsbetyg i årskurs 6, samtliga skolor (kommunala och fristående), andel  (%)

Källa: Skolverket

Nationell nivå: Elever i kommunala och fristående skolor

Tabell 1 ovan visar en sammanfattande bild av resultatutvecklingen i årskurs 6 under de senaste fem läsåren. Redovisningen beskriver i vilken utsträckning eleverna nått kunskapskraven i de ämnen som de läst.

Våren 2019 fick 74 procent av eleverna godkända betyg i alla ämnen som de läst. Det är 3 procentenheter lägre än året innan.

Andelen elever som fått betyget F (icke godkänt), streck (inget betyg) eller rapporterats med anpassad studiegång i två eller flera ämnen har mellan de aktuella åren ökat till 16 procent av samtliga elever. Även andelen elever som fått ett icke godkänt resultat i ett ämne har ökat till strax över 9 procent. Av eleverna saknar 0,6 procent godkänt betyg helt och hållet, vilket innebär att omkring en elev på tvåhundra lämnar årskurs 6 utan godkänt betyg i ett enda ämne.

Nedgången gäller för båda könen. Både flickor och pojkar har i lägre utsträckning än tidigare år uppnått godkända betyg i alla ämnen som de läst. Våren 2019 fick 78 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna godkänt i alla ämnen.

Kommunnivå: Terminsbetyg i matematik bland elever i kommunala skolor

Öppna jämförelser omfattar på kommun- och skolenhetsnivå resultat för årskurs 6 i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. Resultaten beskrivs som andelen elever som uppnått lägst betyget E (godkänt) respektive genomsnittligt betygspoäng i respektive ämne. Här ger vi exempel på kommunala skolors resultat utifrån nyckeltalet Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i matematik.

I genomsnitt uppnådd 87 procent av de kommunala skolornas elever godkänt betyg i matematik. Bland pojkarna var denna andel 86 procent och bland flickorna strax över 88 procent. Resultaten för båda könen har försämrats med strax över 1 procentenhet i relation till föregående år.

Diagram 6. Elever i årskurs 6 med godkänt betyg i matematik,
kommunala skolor, andel (%)

Diagram 6. Elever i årskurs 6 med godkänt betyg i matematik, kommunala skolor, andel (%)

Källa: Kolada

I diagram 6 är antalet kommuner som utgör underlag 274. (16 kommuner har sekretessmarkering på grund av för få elever i gruppen.) Varje stapel i diagrammet representerar värdet för de kommunala skolorna i en kommun, där det högsta värdet är 98 procent och det lägsta värdet är 68 procent. Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet för kommunala skolor i landet (87,1 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar).

I den fjärdedel kommuner med lägst resultat hade mellan 68 och 83 procent av eleverna godkänt terminsbetyg i matematik. Motsvarande andelar i fjärdedelen kommuner med högst resultat låg mellan 90 och 98 procent. I hälften av landets kommuner hade följaktligen mellan 83 och 90 procent av eleverna ett godkänt betyg.